Ny här? Läs Krimfalls Exempelfall...

Sveriges DNA-register

DNA (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska benämningen på vår arvsmassa, där vi ärver hälften av det kärnbärande DNA:t från modern och hälften från fadern....Läs mer

Bakgrundsfakta

DNA-Registren upprättades och togs i bruk av dåvarande SKL (nu mera, NFC) den 1 april 1999. Sedan DNA-registren inrättades, har användningen i brottsutredningar ständigt ökat.

De första åren på 2000-talet, hade antalet brottsutredningar där DNA-tekniken används, mer än fördubblats.

2000, var siffran 2 800, året där på, 2001, var siffran 4 700, och för året 2002, skedde det vid 6 300 fall. Där ungefär 70 procent av DNA-analyserna gjordes vid vardagsbrott som stöld och inbrott.

NFC (Nationellt Forensiskt Centrum) skriver att det registreras cirka 6000 spår i spårregistret årligen. Av dessa gallras ca 4000 samma år, då de får träff mot en person. NFC ser alltså en ökning på ca 2000 spår per år, trots att antalet personer i registren ökar med ca 15 000 per år.

Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse, provtas och registreras i dna-registren, förutom de fall som polisen bedömer att påföljden kommer att stanna vid böter, då skall inget kroppsbesiktningsbeslut om registertopsning fattas.

Endast skäligen misstänkta personer registreras och söks i registren.
De som frivilligt lämnat prov i ett ärende och som inte är misstänkta för något brott jämförs endast i det aktuella ärendet, dvs. Dna-profilen används bara för det syfte det togs, i det specifika ärendet och inget annat.

De svenska dna-registren är mycket effektiva och mer än hälften av de brottsplatsspår som registreras i spårregistret, träffar direkt vid den första sökningen mot en person som redan finns i registret.

Ungefär 70 procent av alla spår som registreras i spårregistret träffar mot en person under samma år.


1. Spårregistret

Här registreras dna-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning, och som inte kan kopplas till en person. Vid träff mot person gallras spåret från spårregistret.

Spåren får i de allra flesta fall som längst, ligga kvar i spårregistret i 30 år. För de brottskategorier som saknar preskriptionstid, är det dock 70 år som gäller, exempelvis mord eller dråp.

2. Utredningsregistret (DNA-misstänktregistret)

I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR), där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat dna-prov för analys.

När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Finns personen registrerad i BR efter 1 januari 2006 för brott med annan påföljd än böter, eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom, flyttas dna-profilen från utredningsregistret till dna-registret.
Om personen varken finns registrerad i MR eller BR gallras personens dna-profil från utredningsregistret.

3. DNA-Registret

I dna-registret registreras dna-profiler från personer som finns registrerade i BR, och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom, och som lämnat dna-prov för analys.

När en person gallras från BR, gallras också personens dna-profil från dna-registret. Om dna-profilen har registrerats med stöd av lagstiftningen gällande från 1 januari 2006 görs en kontroll mot MR innan gallring, och om personen är registrerad i MR flyttas dna-profilen från dna-registret till utredningsregistret.

4. Elimineringsdatabas

I Sverige finns också en så kallad elimineringsdatabas, som tillhandahålls av NFC, med dna-profiler från personal och andra berörda personer.

Elimineringsdatabasens syfte är att kunna spåra prover som kontaminerats med dna från personer som direkt eller indirekt varit i kontakt med bevismaterial.

Uppgifter i elimineringsdatabasen får behandlas för att upptäcka och utreda kontamineringar vid dna-analyser och hanteringen av dna-spår. Endast särskilda tjänstemän vid NFC får genomföra sökningar i, och ha tillgång till dessa uppgifter.

Den som är anställd vid Polismyndigheten och arbetar vid NFC, vid myndighetens forensiska sektioner, enheter eller grupper, och som lokal brottsplatsundersökare, är skyldig att lämna prov till elimineringsdatabasen.

Även andra som regelbundet vistas i lokaler som tillhör NFC eller myndighetens forensiska sektioner, enheter eller grupper, är skyldiga att lämna prov för DNA-analys. Det innefattar även lokalvårdare, servicetekniker samt leverantörer av förbrukningsmaterial.

5. Prüm DNA

Dna-profilerna i de svenska registren kan även sökas enligt Prümrådsbeslutet, mot andra länders dna-register.

Sverige blev operativt för Prüm dna som första land tillsammans med Nederländerna i november 2013.

Uppkoppling görs mot ett land i taget och inleds med att båda länderna söker alla dna-spår i registren mot varandra, en sk massökning.

Därefter söks dna-profiler från alla svenska spår som inte ger en nationell träff mot person och dna-profiler från alla svenska misstänkta och dömda personer automatiskt mot dna-registren.

De länder Sverige är uppkopplade med, söker automatiskt sina dna-profiler från spår och personer mot de svenska registren. Vid träff erhålls uppgifter om själva dna-profilen, ett unikt register-ID-nummer, samt uppgift om profilen härrör från ett spår eller en person.

För att kunna utreda en sådan träff vidare, måste ytterligare uppgifter begäras av det andra landet genom Internationella enheten, NOA, via ett webbformulär på Polismyndighetens intranät.

Sverige är även med i Prüm finger, samt Prüm fordon, för sökning i dessa.


Hur många finns registrerade i registren?

Mitten av 2010 fanns omkring 80 000 DNA-profiler i DNA- och Utredningsregistren.

Slutet av 2012, omkring 120 000 profiler i DNA- och Utredningsregistren, och ca 26 000 profiler i spårregistret.

Mitten av 2015, omkring 147 000 profiler i DNA- och Utredningsregistren, och ca 31 000 profiler i spårregistret.

Slutet av 2016, närmare 160 000 profiler i DNA- och Utredningsregistren, och ca 35 000 profiler i spårregistret.

 

Snabb sammanfattning:

Spårregistret
Finns DNA-profiler som säkrats i samband med brottsutredning, och som inte träffats mot någon person.

Utredningsregistret (DNA-misstänktregistret)
Finns DNA-profiler från personer som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse som påföljd.

DNA-registret
Finns DNA-profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom.

Prüm DNA
Förfrågningar mot andra länders databaser med DNA profiler, som är sökbara för att kunna matchas mot svenska DNA-profiler.

Elimineringsdatabasen
Finns DNA-profiler från personal och andra berörda personer för att kunna spåra prover som kontaminerats med dna från personer som kan ha varit i direkt, eller indirekt kontakt med bevismaterial.

 

PKU-registret

PKU-registret eller PKU-biobanken, är en biobank vid Karolinska Universitetssjukhuset där blodprover för barn födda i Sverige 1975 eller senare, förvaras i forskningssyfte.

PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att starta behandling tidigt. Efter analyserna sparas proverna i biobanken.

PKU-registret är inget som har att göra med – eller drivs av Polisen, men utöver de syften som registret upprättades för, har polisen dock fått tillgång, vilket i sin tur har ifrågasatts, och frågan lyfts om ändamålsglidning, då det enbart är tänkt att användas till medicinskt syfte.

Prover hämtade ur PKU-registret vid brottmål

Polisen hade DNA-prov från misstänkt mördare i mordet på puben Broder Tuck i Stockholm 1998, men efter jämförelse med dennes prov i biobanken, kunde han frias. Ett annat fall där ett blodprov lämnats ut från biobanken, gäller en utredning på ett mord på ett spädbarn i Gustavsberg 2002, där polisen fick ut prover för att kunna kontrollera viss släktskap i utredningen.

2003 hämtade Polisen data från registret, och denna gång för hjälpa i utredningen om Anna Lindh-mordet, pg a det, kunde man då identifiera förövaren med hjälp av blodprov, detta trots protester från hälso- och sjukvården.

Påföljder

Efter uttaget 2003, infördes en praxis där polisen kan få tillgång till prover i registret, men måste då först erhålla tillstånd i ett domstolsbeslut. Efter det rättsliga avgörandet, har polisen, fram till dagens datum (2017), inte hämtat ut något mer prov från bio-banken.

“Regeringen Löfven”, tillsatte den 26 maj 2016 en utredning som ska redovisa sina resultat senast den 31 december 2017.
I utredningen ingår om registret ska bli tillgängligt för “brottsutredande ändamål” samt om försäkringsbolag ska kunna få tillgång till blodproverna.

Både borgerliga regeringar (“regeringen Reinfeldt”, 2008) och rödgröna regeringar (“regeringen Löfven”, 2016), tillsatte utredningar för att undersöka utökade möjligheter för myndigheter och försäkringsbolag att få tillgång till biobanken.

I slutet av juli 2016 meddelade dock, Folkhälsominister Gabriel Wikström, att han inte ville se en utökad möjlighet för polisen att använda PKU-biobanken i brottsutredningar.

– Vårt syfte är inte att öppna biobanken för att använda i brottsbekämpningen i högre grad än i dag.


 

Länkar:

Regleringen av dna-registren styrs av Polisdatalagen (2010:361) 4 kap. 1-10 §§.

Provtagning till dna-registren styrs av Rättegångsbalken 28 kap. 12-13§§.

Finns du är registrerad i dna- eller utredningsregistret? Personuppgiftslagen 26 § (442.2).

Elimineringsdatabasen förs med stöd av lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas.

Prüm-sökningar – Polisen

DNA-registerstatistik – Antal DNA-profiler i de olika registren.
Diagrammet visar utvecklingen av antalet dna-profiler i spårregistret, utredningsregistret och dna-registret under de senaste två åren.

PKU-registret – Wikipedia

 

2+

Kommentera

Be the First to Comment!

Notify of
avatar
wpDiscuz
Dela

Dela

Dela sidan med dina vänner!

Hoppa till verktygsfältet
Creeper